stående utanför glas kupol huvudkontor hans Plano, Texas, bank i Mars, D. Andrew Beal pressar en mobiltelefon till örat. Han diskuterar en affär för att köpa hypotekslån. På bara några minuter är affären klar: hans Beal Bank kommer att köpa $15 miljoner av nominellt värde för $5 miljoner. Några timmar tidigare granskade han detaljer om ett lån på 500 miljoner dollar som hans bank gör till ett företag som går i konkurs-det största han någonsin har gjort. Några våningar ovanför är arbetare böjda över datorskärmar som förbereder bud för bitar på 600 miljoner dollar i tillgångar som dumpas av två imploderade finansiella företag. Under de senaste 15 månaderna har Beal köpt $800 miljoner lån från misslyckade banker, förmodligen mer än någon annan.
Andy Beal, En 56-årig, pokerspelande college dropout, är en enmans giftig tillgångsätare-utan en del av statligt stöd. Beal spelar sina kort tålmodigt. Under tre långa år, från 2004 till 2007, slutade han nästan att göra eller köpa lån. Medan kreditmarknaderna brusade och långivarna rakade i miljarder, krympte Beal sin banks tillgångar eftersom han trodde att lånen skulle spränga. Han skar sin personal i hälften och dödade tid att spela backgammon eller racerbilar. Han tog långa luncher med vänner, gnäller till dem om ”dumma lån.”Hans udda beteende förbryllade tillsynsmyndigheter, kreditbyråer och till och med sin egen styrelse. De undrade varför han till synes stängde banken och motsatte sig de enorma vinster som landets stora banker gjorde. En regissör frågade honom: ”är vi en dinosaurie?”
nu, medan många av dessa banker kämpar för att gräva ut under ett berg av osäkra fordringar, förvärvar Beal tillgångar. Han köper obligationer backas upp av kommersiella flygplan, IOUs till kraftverk i söder, en inteckning på en kontorsbyggnad i Ohio, skuld backas upp av en Houston raffinaderi och bostadslån från Alaska till Florida. Under de senaste 15 månaderna har Beal lagt 5 miljarder dollar i arbete och tredubblat Beal banks tillgångar till 7 miljarder dollar, medan sådana banker som Citigroup ( C – news – people ) och Morgan Stanley ( MS – news – people ) krymper och slukar miljarder i skattebetalarnas bailouts.