främling eller inte, du är fortfarande min habibi

Habibi är ett typiskt Libanesiskt ord. Ja, det är ett arabiskt ord. Men libaneserna har använt det (och till och med missbrukat det) i den utsträckning att det säkert kan kallas Libanesiskt. Den bokstavliga översättningen av ”habibi” är ”min kärlek”eller” min älskling”.

att veta detta faktum, skulle du höra ordet habibi hela dagen i Beirut. Låt dig inte luras, men den libanesiska befolkningen är inte en grupp reinkarnerade Shakespeare. detta ord har nästan blivit en reflex eller ett automatiserat tillägg i konversationer. När en man vill be en främling om en tjänst, skulle han säga, ” habibi kan du snälla ge mig…?”Kanske är det ett artigt sätt att ta itu med en främling. Det kan vara det. Men habibi har infiltrerat alla nivåer av dialog. Även mellan vänner används habibi. Den används när sarkastisk, när man är artig, när man är trevlig, etc. Det har blivit en passepartout eller en all-purpose term. Du kan infoga det och det betyder bokstavligen ingenting,men lägger till något. Ibland känner du bara behovet av att säga det eller skriva det i en konversation. Varför? Ibland vet man inte.

vad innebär detta dock? Är vi libanesiska så kärleksfulla att vi känner behov av att överbrygga klyftan mellan människor? Eller har vi helt enkelt förvrängt värdet av ordet? Det enkla svaret är: habibi är en del av den libanesiska kulturen. Även komiker gör narr av denna aspekt. Jag deltog i Maz Jobrani sista komedi show i Beirut, och han imiterade oss libanesiska (och araber i allmänhet) genom att säga habibi upprepade gånger. Det är så uppenbart och tydligt vår habibi-situation är.

en man kan kalla en annan man ” habibi ”och inte ifrågasättas, precis som en kvinna kan kalla en annan kvinna” habibi ” och inte ifrågasättas. En man kan kalla en kvinna” habibi”, och vice versa, och de kan bara vara vänner… eller till och med främlingar. Denna överanvändning av ordet har gjort det tomt och föråldrat, i förhållande till dess ursprungliga definition.

precis som Walter Benjamin diskuterade hur aura av konstverk hindras av mekanisk reproduktion, hindras känslan av äkthet av ”habibi” av dess överanvändning. Det ursprungliga ordet, habibi, har sin bokstavliga betydelse. Men efter att ha överanvänts (reproducerats) är ljudbilden ”habibi” inte längre unik. Den har inte längre en aura. Det betyder inte längre någonting.

men ändå använder vi den. Och, vi kommer fortfarande att använda den. Som en Libanesisk kvinna, jag medger att” habibi ” kan bli ganska irriterande ibland på grund av dess brist på mening. Men samtidigt kan jag inte tänka mig att inte höra det eller säga det.