svetsning är en tillverkningsprocess där metaller och termoplaster förenas för att producera och objekt eller struktur. Dessa material är vanligtvissammanfogas genom smältning av ett fyllnadsmaterial (såsom stål) vid sina gränspunkter och smälter dem samman. Denna koalescens uppnås med tre huvudtekniker: gassvetsning, bågsvetsning och lasersvetsning.Gassvetsning, även kallad oxibränslesvetsning, är den vanligastetyp av svetsning och även den äldsta. Denna process fungerar genom förbränning av acetylen i en syreström, med gasen kanaliserad till en fokuspunkt (dvs svetspinnen; detta kan vara en handhållen eller stationär robotapplikator) där den antänds för att producera en högtemperaturflamma. Gassvetsning ger en svetsflamma på 3100 C (5612 F) och används som sådan vanligtvis för att svetsa höglegerade stål.Flamman som produceras i ett gasbaserat system är emellertid vanligtvis mindre koncentrerad än andra metoder, vilket leder till större svetsförvrängning.Bågsvetsning skiljer sig avsevärt från gassvetsning. Denna teknik innebär smältning av arbetsmaterialen genom en elektrisk båge. Detta genereras genom att fästa en jordningstråd på svetsmaterialet och sedan placera en annan elektrodledning mot den, själv ansluten till en växelström eller likström. När elektrodledningen dras bort från materialen genererar den en elektrisk båge (en pågående plasmautladdning orsakad av den elektriska nedbrytningen av gas), som genom sin utdrivna värme svetsar materialen vid svetsspetsen. Till skillnad från gassvetsning ger bågsvetsning en smal och koncentrerad svetspunkt.Slutligen använder lasersvetsning-som är en av de nyaste och dyraste formerna av svetsning – en högenergilaserstråle för att smälta arbetsmaterial. Eftersom laserstrålen har en hög energitäthet kan denna teknik uppnå en djup penetration och otroligt fokuserad svetsning, med liten omgivande distorsion. På grund av detta används lasersvetsning ofta i stora industriella applikationer, där hastighet och finess är av stor betydelse.