ruta 2: checklista över kritiska frågor inom vattensektorn
1. Balans mellan utbud och efterfrågan
· vad har varit den senaste tidens trender i balansen mellan tillgång och efterfrågan på vatten? Vilka är bevisen för detta, t. ex. tillgången på vatten per caput och dess användning, eller nettovattenbalansen? Vilken andel av tillgängliga leveranser är redan engagerad?
· hur påverkar prognostiserade trender i befolkning, livsmedels självförsörjning och ekonomisk tillväxt balansen mellan utbud och efterfrågan i framtiden?
· hur ofta har det tidigare varit en absolut brist på vatten som kräver nödåtgärder, såsom rationering, användningsbegränsningar etc.?
· vilka trender har observerats i det verkliga priset på vatten, särskilt där marknaderna arbetar för att fördela knappa leveranser?
· vad är kvaliteten på data som används vid bedömningen av vattensituationen?
2. Servicestandard
· begränsas befintliga jordbrukare allvarligt av vattenmängden, kvaliteten eller tillförlitligheten?
· hur stor andel av befolkningen är inte eller bara otillräckligt serverad med rent dricksvatten?
· försäkrar jordbrukare och industriföretag som tar emot offentliga varor sig genom att utveckla sina egna standby-eller kompletterande källor?
3. VATTENSEKTORNS ekonomiska betydelse
· är det ekonomiska bidraget från ovanstående sektorer avsevärt minskat om hänsyn tas till de miljökostnader som de ålägger andra användare, t.ex. industriell förorening som påverkar fisket, använt bevattningsvatten förorenande floder etc.?
· blir vattenbrist en begränsning för utvidgningen av några större sektorer?
4. VATTENKVALITETSINDIKATORER
· är information tillgänglig om grundvattnets kvalitet (särskilt nära potentiella förorenande aktiviteter som intensivt jordbruk, boskap, bortskaffningsplatser för fast avfall etc.)?
5. Framtida FÖRSÖRJNINGSALTERNATIV
· är vattenmyndigheterna enligt lag skyldiga att tillhandahålla vatten av en viss standard?
· är framtida vattenförsörjningsalternativ betydligt svårare, kostsamma eller miljöskadliga än de senaste och nuvarande projekten?
· innebär de svåra internationella förhandlingar eller riskerar att bryta mot internationella avtal?
6. ANVÄNDNINGSEFFEKTIVITET
· hur fungerar bevattnat jordbruk när det bedöms av:
* systemeffektivitet, t.ex. andelen vatten som kommer in i systemet som faktiskt appliceras på grödor (snarare än förlorat genom avdunstning och läckage);
* agronomiska normer, t. ex. mängden vatten som appliceras per hektar av en viss gröda eller grödproduktion per kubikmeter vatten som levereras; och
* ekonomiska åtgärder, t. ex. de genomsnittliga och marginella ekonomiska värdena per enhet (m3) använt vatten.
· kan åtgärder för att förbättra effektiviteten i vattenanvändningen i de olika sektorerna vidtas relativt enkelt och till låg kostnad – jämfört med utvecklingen av nya leveranser? I så fall, vilka är hindren för att vidta sådana åtgärder?
7. Sektorns finansiella resultat
· genererar vattensektorn, eller viktiga delar av den, stora och växande budgetunderskott?
· täcker sektorn, eller viktiga delar av den, inte sina återkommande kostnader för drift och underhåll?
· vilka är utsikterna för sektorn att generera egna medel för framtida investeringar i utbyte och expansion av anläggningar?
· vilka är utsikterna för vattensektorn att locka externa koncessionsfonder för att finansiera planerad och nödvändig utveckling?
8. Internationell känslighet och åtaganden
· finns det en betydande internationell dimension i något av de beslut som ska fattas om vatten?
· är landspart i ett relevant internationellt avtal, t. ex., över delningen av vattnet i en gemensam flod, användningen av vatten från en damm, tidigare anspråk på en vattenkropp i händelse av brist, Ramsar-konventionen om våtmarker etc.? Finns det ett behov av att förbereda sig för framtida fördrag av detta slag?
· kan uttag från eller förorening av vatten i en internationell vattenkropp utsätta landet för lagliga drag från privata medborgare eller offentliga organ någon annanstans?
9. Symtom på konflikt
· löses denna tävling på ett relativt produktivt sätt (t. ex., genom utveckling av marknader, prisförändringar, acceptans av effektiv integrerad planering, tillväxt av vatteneffektivt beteende), eller leder det till tvister, olagliga handlingar, svårigheter eller oroligheter?
· ökar miljöbelastningen, t. ex., uttorkning av våtmarker och akviferer, saltlösning intrång i grundvatten, erosion av deltor och kustlinjer genom uppströms vattenabstraktion, förlust av vattenbaserade vilda djur, skador på bekvämligheter och rekreation, etc.?
10. Strukturell och institutionell förändring
· är regeringen engagerad i juridiska och institutionella förändringar som påverkar vattensektorn, t. ex. till följd av vallöften, strukturanpassningsprogram, decentralisering av regeringen eller behovet av att minska budgetunderskotten eller den offentliga sektorns löner?
· vad blir konsekvenserna för vatten av planerade reformer i markbesittning, vattenrättigheter etc.?