assertiv kommunikation är en svår färdighet att lära sig. Vår kultur tenderar att belöna aggression. Putdowns är inramade som humor i tecknade serier och sitcoms, och internet kan vara en plattform för mobbning. Det är svårt att hitta exempel på assertivitet i den offentliga sfären.
Hur ser assertiv kommunikation ut och låter i verkligheten? Hur kan vi motstå drag av aggressiva eller passiva val, vilket kan vara lättare för tillfället men inte lösa våra problem på lång sikt? Hur kan vi möta våra behov utan att skada andra?
i klassrummet kan elever som saknar självförtroende tveka att dela sitt tänkande öppet eller ställa klargörande frågor när de är förvirrade eller låta en klasskamrats mobbning bli obestridd. Och lärare som saknar dessa färdigheter kan kämpa för att ställa tydliga beteendeförväntningar i klassrummet eller tveka att söka stöd från tränare och rektorer.
lärare kan öka sina elevers assertivitetsförmåga—och sina egna—genom att lära ut några enkla kommunikationstekniker som kan användas i och ut ur klassrummet. Att uttryckligen undervisa dessa tekniker kan göra oss alla mer bekväma med att använda dem i verkligheten.
efter att ha introducerat och diskuterat dessa assertivitetstekniker, engagera dina elever i rollspel för att ge dem en chans att öva på att använda dem. Du kanske vill presentera olika konflikter eller problem, brainstorma om vilka assertivitetstekniker som skulle vara mest användbara och sedan låta eleverna rollspel och utvärdera effektiviteten efter eget val.
undervisning assertivitet
”nice no”: elever och lärare kan känna sig pressade att följa med andras tankar eller inbjudningar. Exempel är: ”Vill du handla snacks?”och” vill du planera den här lektionen?”
dessa inbjudningar kan orsaka ångest om vi vill avvisa dem. En enkel teknik för att svara assertivt på sådana förfrågningar är ett ” trevligt Nej.”Vi kan säga, med ett leende,” tack för att du frågade mig, men jag är inte intresserad.”Ibland gör ett enkelt ”nej tack” tricket. Att göra ett motförslag fungerar ofta som en uppföljning till ett trevligt Nej.
ställa in en gräns: ibland uppmanas eleverna av kamrater att göra saker som ligger utanför deras komfortzon, till exempel ”kommer du att låta mig klippa i linje?”eller” kan jag kopiera av ditt papper?”En assertiv teknik för att svara på sådana inbjudningar är att sätta en tydlig och fast gräns genom att säga, ”nej, jag är inte bekväm med det.”Eleverna behöver inte förklara varför eller förhandla om det-de kan helt enkelt sätta en tydlig gräns och hålla fast vid den.
be om lite tänkande tid: människor ställer oss ibland frågor som vi inte är redo att svara på. Vi kan behöva mer information, en chans att väga andra alternativ, eller tid att reflektera över våra känslor om situationen. En assertiv teknik för att svara på sådana frågor är att be om lite tänkande tid: ”Jag är inte säker på hur jag ska svara på det just nu. Kan jag komma tillbaka senare idag?”En viktig punkt är att be om den tid vi behöver, oavsett om det är Senare samma dag eller nästa vecka.
ange dina behov: vi stöter ibland på missförstånd eftersom vi inte har kommunicerat våra egna behov tydligt. Det kan tyckas att andra människor ignorerar eller respekterar våra behov när de faktiskt helt enkelt inte är medvetna om dem. Om vi känner igen detta kan vi ta itu med problemet genom att lugnt ange våra behov. Till exempel kan en student säga till en peer, ”jag behöver utrymme för att hänga min kappa i garderoben.”Och en elev kan säga till en lärare,” kan du snälla upprepa det? Jag måste höra anvisningarna igen.”
med ett ”jag känner” – meddelande: ibland har vi missförstånd som är mer personliga. Om vi känner oss skadade av någon vi är nära kan vi svara genom att vara aggressiva, göra en anklagelse eller dra tillbaka passivt för att skydda oss själva. Men med vänner, lärare och kollegor som bryr sig om oss kan elever och lärare använda ett ”jag känner” – meddelande för att självständigt kommunicera sina känslor och känslomässiga behov. En student kan säga till en vän, ”Jag känner mig ledsen när du avbryter våra planer, för jag älskar att umgås med dig.”Detta ger vännen en chans att förstå talarens behov och försöka möta dem.
att veta hur man svarar på aggression: ibland när vi kommunicerar assertivt möts vi med ett aggressivt svar som kan minska giltigheten av våra känslor eller perspektiv. Det bästa man kan göra i den här situationen kan vara att lugnt ta bort oss från konversationen genom att säga något som: ”jag tror att jag kommunicerade mina tankar tydligt, så det finns inte mycket mer att prata om.”