Indien har gjort snabba framsteg för att förbättra andelen under-och undernäring. Mellan 2006 och 2016 minskade stunting hos barn under fem år från 48% till 38%. Ändå fortsätter Indien att ha en av världens högsta barnundernäring, vilket påverkar barnets hälsa och utveckling, prestanda i skolan och produktivitet i vuxenlivet.
utmaningen
med nästan 195 miljoner undernärda människor delar Indien en fjärdedel av den globala hungerbördan. Nästan 47 miljoner eller 4 av 10 barn i Indien uppfyller inte sin fulla mänskliga potential på grund av kronisk undernäring eller stunting. Stunting har konsekvenser som minskad inlärningsförmåga, dålig skolprestanda, minskat resultat och ökade risker för kroniska sjukdomar. Effekterna är flera generationer eftersom undernärda flickor och kvinnor ofta föder barn med låg födelsevikt. Det har också skett en ökning av förekomsten av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Indien, vilket har livslånga konsekvenser av icke-smittsamma sjukdomar i vuxen ålder.
regeringen har stora program för livsmedelssäkerhet och fattigdomsbekämpning, men det finns kritiska luckor när det gäller inkluderings-och uteslutningsfel. Kvinnor och flickor är särskilt missgynnade. Trots uppnåendet av nationell självförsörjning av livsmedel har nya utmaningar uppstått: långsammare jordbrukstillväxt, klimatförändringar, markförstöring och krympande biologisk mångfald. Stora områden av jordbruksmarker i Indien har blivit karga på grund av obalanserad gödselanvändning och överdriven användning av ett enda gödselmedel, urea.
Indiens regering program och initiativ
med en femfaldig ökning av livsmedelsproduktionen från 50 miljoner ton 1950-51 till cirka 250 miljoner ton 2014-15 har Indien flyttat från beroende av livsmedelsbistånd för att bli en netto livsmedelsexportör. År 2016 lanserade regeringen ett antal program för att fördubbla jordbrukarnas inkomster till 2022. Dessa försöker ta bort flaskhalsar för ökad jordbruksproduktivitet, särskilt i regnmatade områden. De inkluderar: National Food Security Mission, Rashtriya Krishi Vikas Yojana (RKVY), de integrerade systemen för oljeväxter, pulser, palmolja och majs (ISOPOM), Pradhan Mantri Fasal Bima Yojana, e-marketplace, samt ett massivt bevattnings-och mark-och vattenskördningsprogram för att öka landets bruttobevattnade område från 90 miljoner hektar till 103 miljoner hektar år 2017.
regeringen har också vidtagit betydande åtgärder för att bekämpa under-och undernäring under de senaste två decennierna, till exempel genom införandet av middagsmåltider på skolor, anganwadi-system för att ge rationer till gravida och ammande mödrar och subventionerat spannmål för dem som lever under fattigdomsgränsen genom ett offentligt distributionssystem. National Food Security Act (NFSA), 2013, syftar till att säkerställa livsmedels-och näringssäkerhet för de mest utsatta genom sina tillhörande system och program, vilket gör tillgången till mat till en laglig rättighet.
FN-stöd
för att ta itu med de länkade närings-och försörjningsutmaningarna i Indien och för att säkerställa att utsatta grupper inte lämnas kvar, samarbetar FN: s prioriterade grupp med regeringen för att skala upp näringstjänster och förbättra utfodrings-och vårdpraxis i hemmet. Det hjälper regeringens ansträngningar att öka effektiviteten och effektiviteten hos säkerhetsnäten under NFSA och arbeta för att öka jordbruksinkomsterna för små och marginella jordbrukshushåll. Gruppen ger stöd för att stärka jordbruks-och försörjningsdimensionerna för fattigdomsprogram, särskilt Mahatma Gandhi National Rural Employment Guarantee Act och National Rural Livelihoods Mission.
under tidigare år har gruppen samarbetat med ministeriet för hälsa och familjens välfärd för att hålla ett nationellt samråd om befästning av vetemjöl och med Food Safety and Standards Authority of India för att organisera en workshop om att förespråka en nationell livsmedelsförstärkningspolitik.
under ledning av FN: s barnfond (UNICEF) är de prioriterade grupperna medlemmar livsmedels-och jordbruksorganisationen (FAO), Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD), Internationella arbetsorganisationen (ILO), Internationella organisationen för Migration (iom), FN: s enhet för jämställdhet och Empowerment of Women (UN Women), FN: s utvecklingsprogram (UNDP), FN: s utbildnings -, vetenskapliga och kulturella organisation (UNESCO) och World Food Programme (WFP).