Kolb: s erfarenhetslärande teori kombinerar en fyrastegs inlärningscykel med fyra inlärningsstilar. Det ger en kraftfull grund för lärande och utveckling genom att beskriva de ideala processerna där kunskap skapas genom erfarenhet.
som ett resultat har Kolbs teori påverkat arbetet för lärare, instruktionsdesigners och l&d-proffs runt om i världen. Teorin inbjuder lärare och elever att förstå olika inlärningsstilar, vilket gör den till en användbar guide för att utforma effektiva träningsinterventioner.
denna artikel bryter ner båda delarna av teorin. Den beskriver också hur teorin vanligtvis tillämpas i ett lärande och utvecklingssammanhang. Men först, låt oss gå tillbaka till början!
Vem Är David Kolb?
David A. Kolb är en amerikansk psykolog, professor och pedagogisk teoretiker. Han föddes i December 1939 i Illinois, Usa. Idag är Kolb mest känd för sitt arbete inom erfarenhetsinlärning. Faktum är att Kolb: s learning styles-modell var ett av de första verktygen för att utvärdera individuella inlärningspreferenser.
hans unika perspektiv på lärande har haft ett stort inflytande på utbildningssektorn. Faktum är att forskning har bekräftat att hans teori fortfarande är den mest citerade källan i förhållande till reflekterande lärande. Det har väckt lärare och l&d-proffs till värdet av skräddarsydda och erfarenhetsdrivna inlärningsprocesser.
Tidigt liv & utbildning
Kolb utvecklade ett intresse för lärande från en tidig ålder. Han fick sedan en kandidatexamen i psykologi, med en minderårig i filosofi och religion, från Knox College 1961.
en av Kolbs professorer var personlighetsteoretiker. De hade ett betydande inflytande på Kolb och hans karriär. Det var faktiskt denna professor som uppmuntrade Kolb att bedriva forskarutbildning. Och så gjorde han. Kolb erhöll sin MA 1964 och doktorsexamen i socialpsykologi 1967, båda från Harvard.
forskarkarriär
Kolbs utbildningsbakgrund hjälpte honom att utveckla ett intresse för att hitta den bästa passformen för enskilda elever. Detta intresse blomstrade så småningom in i hans erfarenhetslärande teori. Kolbs arbete påverkades av andra teoretikers arbete, inklusive John Dewey, Kurt Lewin och Jean Piaget.
1981 grundade Kolb en organisation som heter Experience Based Learning Systems (Ebls). Han grundade verksamheten för att främja forskning och praktik i erfarenhetslärande. Än idag fortsätter han EBLS-programmet med ett internationellt nätverk av forskare, praktiker och lärandepartners.
utöver olika forskningsartiklar inkluderar Kolb: s bidrag till världen av erfarenhetsinlärning och inlärningsstilar:
- erfarenhetsinlärning: erfarenhet som källa till lärande och utveckling (1984, 2015)
- organisatoriskt beteende: en Erfarenhetsmetod (6: e upplagan) (1994)
- Innovation inom yrkesutbildning: Steg på en resa från undervisning till lärande (1995)
- Conversational Learning: An Experiential Approach to Knowledge Creation (2002)
- the Experiential Educator: Principles and Practices of Experiential Learning (2017)
- hur du lär dig är hur du lever: använda nio sätt att lära sig att förändra ditt liv (2017)
David har fått flera utmärkelser och hedersgrader som ett erkännande av sina bidrag till erfarenhetslärande.
Kolbs erfarenhetslärande teori
som namnet avslöjar innebär erfarenhetslärande teori att lära av erfarenhet. Enligt Kolb kan erfarenhetsinlärning definieras som en inlärningsprocess där kunskap härrör från kombinationen av att förstå och omvandla en upplevelse.
Kolb föreslog att lärande kräver förvärv av abstrakta begrepp som sedan kan tillämpas flexibelt i ett brett spektrum av situationer. Därför skapas kunskap genom omvandling av erfarenhet.
detta är kärnan i Kolb: s erfarenhetslärande teori. Den innehåller två delar. Den första delen beskriver en fyrstegscykel som inlärningsupplevelsen följer. Enligt Kolb kan eleverna omvandla sina erfarenheter till kunskap genom att gå igenom de olika stadierna.
den andra delen fokuserar på inlärningsstilar och de kognitiva processer som inträffade för elever att förvärva kunskap. Teorin belyser hur individer kan visa sin förståelse eller lärdomar när de kan tillämpa abstrakta begrepp i nya situationer.
Låt oss börja med att utforska de fyra stadierna av lärande, kallad Erfarenhetsinlärningscykeln.
Kolb ’ s Experiential Learning Cycle
som vi har samlat är erfarenheter kärnan i Kolbs teori. Enligt honom måste eleverna ändra eller omvandla något för att lära sig. Som sådan är memorering eller minne inte lika med lärande, eftersom denna process inte förbättrar eller omformar vår förståelse. Och som ett resultat har eleven inte fått något extra värde.
Kolb skapade den erfarenhetsmässiga Inlärningscykeln 1974. Fyrastegsmodellen ser lärande som en integrerad process. Alla fyra stegen är ömsesidigt stödjande eftersom Kolb anser att effektivt lärande är en cyklisk process som innebär att uppleva, reflektera, tänka och agera.
modellen beskriver två sätt att förstå kunskap. Dessa är konkreta erfarenheter och abstrakt konceptualisering. De andra två lägena, reflekterande observation och aktivt experiment, hjälper eleverna att omvandla sin erfarenhet till kunskap. Var och en av dessa steg fungerar som en grund för nästa steg.
som sådan belyser Kolb: s erfarenhetsinlärningscykel hur eleverna förändras till följd av erfarenhet, reflektion, konceptualisering och experiment. Enligt cykeln sker lärande när en individ stöter på en upplevelse och reflekterar över den. Detta leder till en analys och formulering av abstrakta begrepp. Eleverna kan sedan experimentera med sina hypoteser i olika situationer.
konkret erfarenhet (CE)
den erfarenhetslärande cykeln presenteras vanligtvis med konkret erfarenhet högst upp, för att indikera att det är där processen börjar. I detta skede möter eleverna en upplevelse. Detta kan vara antingen en helt ny upplevelse eller en reimagined upplevelse som redan har hänt.
Kolb trodde att nyckeln till lärande ligger i engagemang. Enligt honom räcker det inte för eleverna att bara läsa eller titta på demonstrationer för att skaffa sig ny kunskap. Som sådan bör varje elev aktivt engagera sig i en upplevelse. Detta kan innebära att man utsätts för en ny uppgift eller ett nytt sätt att genomföra ett projekt som de redan känner till.
medan upplevelsen vanligtvis är personlig kan den också vara en delad upplevelse. I den här situationen förvärvar eleverna kunskap genom att observera, höra om eller läsa om någon annans erfarenheter. Och denna typ av socialt lärande kommer laddad med fördelar.
reflekterande Observation (RO)
konkreta upplevelser följs av reflekterande observation. Som sådan, efter att ha engagerat sig i en upplevelse, bör eleverna gå tillbaka för att reflektera över uppgiften eller aktiviteten. Detta steg i inlärningscykeln gör det möjligt för eleven att ställa frågor och diskutera upplevelsen med andra.
för de flesta individer är det här att se och göra förvandlas till realtidsabsorption av ny information. I praktiken kan detta innebära en situation där en person visas hur man uppnår ett mål. De tittar sedan på hur det kan tillämpas under olika omständigheter.
kommunikation är avgörande eftersom det gör det möjligt för eleverna att identifiera eventuella skillnader mellan deras förståelse och själva upplevelsen. Att diskutera upplevelsen med andra hjälper till att underlätta reflektionsprocessen genom att införa andra synpunkter.
i detta skede kommer eleverna också att försöka placera upplevelsen tillsammans med andra tidigare erfarenheter för att leta efter mönster eller anmärkningsvärda skillnader. Detta hjälper dem att reflektera över skillnaden och klyftan mellan deras förståelse och själva upplevelsen.
Abstrakt konceptualisering (AC)
reflekterande observation leder till abstrakt konceptualisering. I detta skede bildar eleverna nya tankar eller ändrar sin nuvarande förståelse utifrån de reflektioner som uppstod från föregående steg.
eleverna flyttar från reflekterande observation till abstrakt konceptualisering när de börjar klassificera begrepp och bilda slutsatser om händelserna som inträffade. Som sådan ger abstrakt konceptualisering eleverna möjlighet att bedöma hur deras nya ideer kan tillämpas i den verkliga världen.
de kan göra det genom att tolka upplevelsen och göra jämförelser med deras nuvarande förståelse av konceptet. När eleverna återvänder till en uppgift kan de sedan återvända med målet att tillämpa sina slutsatser på nya erfarenheter.
med andra ord genererar de abstrakta principer som de kan tillämpa på framtida situationer. När allt kommer omkring ligger fokus i att dra slutsatser och lära sig lektioner baserat på erfarenheten.
detta visar oss att information är mycket lättare att behålla, om den är relevant för våra liv och vi får möjlighet att tillämpa den.
aktivt experiment (ae)
det sista steget i cykeln innefattar aktivt experiment. I detta skede tillämpar eleverna sina nya tankar på världen runt dem. Detta gör det möjligt för dem att se om det finns några förändringar i nästa händelse av upplevelsen.
som sådan erbjuder detta steg en möjlighet för eleverna att testa sina nya tankar och lektioner som samlats in från erfarenheten. Genom att aktivt experimentera med olika koncept kan individer lära sig att associera det de har upplevt med nya ideer och innovationer.
detta experiment resulterar i nya konkreta upplevelser som effektivt utlöser början på nästa cykel. När allt kommer omkring motsvarar livet effektivt en serie sammanlänkade upplevelser.
få ut det mesta av cykeln
även om konkreta upplevelser är högst upp i cykeln kan eleverna komma in i det när som helst och följa det genom sin logiska sekvens. Men eftersom varje steg är beroende av de andra måste eleverna slutföra dem alla för att utveckla ny kunskap.
som sådan bör eleverna slutföra cykeln i sin helhet för att säkerställa att effektiv kunskapsöverföring sker. Faktum är att enligt Kolb är inget steg i cykeln effektivt på egen hand.
istället måste eleverna slutföra alla fyra stadierna av att uppleva, reflektera, tänka och agera för att utveckla ny kunskap. Och med varje ny erfarenhet kan eleverna integrera sina nya observationer med sin nuvarande förståelse.
Inlärningscykeln i praktiken
det är alltid lättare att förstå en teori när den presenteras med några praktiska exempel. Så föreställ dig att du just har försökt att baka bananbröd för första gången.
när du har tagit bort ditt förment läckra bananbröd från ugnen märker du att det är bränt från toppen men fortfarande rå inuti (konkret erfarenhet). Åh kära!
du fortsätter sedan att granska stegen du tog när du bakade och kontrollera dem mot receptet, för att se om du hade följt instruktionerna noggrant (reflekterande observation).
baserat på din reflektion kan du bestämma att din ugn var för varm och att du behövde baka bananbrödet längre men vid en lägre temperatur (abstrakt konceptualisering).
fortfarande sugen på några läckra bakverk, du bestämmer dig för att kasta ut det första försöket och börja om igen. Den här gången är du noga med att justera temperaturen och baktiden (aktivt experiment). Ditt andra försök kommer att resultera i en ny konkret upplevelse, och inlärningscykeln fortsätter.
enligt Kolb finns det två mål i den erfarenhetslärande processen. Den ena är att lära sig detaljerna i ett visst ämne, och den andra är att lära sig om sin egen inlärningsprocess.
med tanke på vårt exempel har du nu lärt dig några detaljer om bakning. Dessutom har du också lärt dig något om hur du bygger din bakkunskap. Detta händer genom försök och fel, när du experimenterar med olika olika faktorer och reflekterar över resultaten för att försöka uppnå ett önskat mål.
individuella preferenser
våra egna preferenser spelar en viktig roll för att bestämma det bästa sättet att uppleva lärande. Kolb förklarade att individer utvecklar ett föredraget sätt att lära sig. Denna preferens kommer från våra tidigare livserfarenheter och miljöerna som omger oss.
som sådan noterade Kolb att människor som betraktas som ’watchers’ föredrar reflekterande observation. ’Doers’ är å andra sidan mer benägna att delta i aktiva experiment.
baserat på dessa skillnader utvidgade Kolb sin erfarenhetsinlärningscykel. Dessa preferenser tjänar nu som grund för Kolbs inlärningsstilar. Låt oss ta en titt!
Kolbs inlärningsstilar
Kolb utökade sin inlärningscykel 1984 och introducerade en modell om olika inlärningsstilar. Tillsammans skapar dessa modeller Kolbs erfarenhetslärande teori, som utforskar elevernas inre kognitiva processer.
medan Kolbs fyra stadier av lärande arbetar tillsammans för att skapa en inlärningsprocess, föredrar vissa individer vissa komponenter framför andra. Faktum är att man kan vara starkt beroende av konkreta och reflekterande upplevelser men väljer att spendera mindre tid på de abstrakta och aktiva stadierna. På grund av detta identifierade Kolb fyra unika inlärningsstilar som bygger på den fyrastegs inlärningscykel som vi lyfte fram tidigare.
enligt honom är vår inlärningsstilpreferens faktiskt resultatet av två par variabler. Detta kan ses som två separata ’val’ som vi gör. Kolb representerar varje steg i inlärningscykeln längs dessa två korsande axlar.
den horisontella axeln kallas Bearbetningskontinuum, och den vertikala axeln är Uppfattningskontinuum. Enligt Kolb kan eleverna inte utföra båda variablerna på en enda axel samtidigt (t.ex. tänka och känna).
att försöka göra det kan skapa en intern konflikt. Eleverna löser detta genom att göra ett omedvetet val. Detta bestämmer naturligtvis elevens gynnade inlärningsstil.
Processing Continuum beskriver vårt emotionella svar eller hur vi gör information meningsfull. Eleverna väljer ett sätt att omvandla och bearbeta sina erfarenheter. Detta kan vara genom att göra (aktivt experiment) eller titta (reflekterande observation).
uppfattningen kontinuum, å andra sidan, fokuserar på hur vi närmar oss en uppgift. På detta kontinuum väljer eleverna hur man förstår information. Detta kan vara genom känsla (konkret erfarenhet) eller tänkande (abstrakt konceptualisering).
dessa distinkta stilar av lärande innebär varje betoning på två faser av inlärningscykeln. De är ofta lättare att förstå när de presenteras i en tabell, som nedan:
Diverging (CE/RO)
Kolb kallade denna inlärningsstil ’divergerande’ eftersom dessa elever presterar bättre i situationer som kräver idea-generation och förklarar flera ideer och begrepp i åtanke. Faktiskt, enligt Kolb, elever med en divergerande inlärningsstil kan titta på saker från olika perspektiv.
individer med olika inlärningsstilar tenderar att ha breda kulturella intressen och gillar att samla information. De älskar att samla information och använda sin fantasi för att lösa problem. Dessa elever tenderar att utmärka sig i humaniora, samhällsvetenskap och liberal konst.
Kolb betonade också att personer med en divergerande inlärningsstil föredrar att arbeta i grupper. Grupparbete hjälper dem att lyssna med ett öppet sinne och få personlig feedback. Detta gör det möjligt för eleverna att bedöma konkreta erfarenheter från olika perspektiv och intressera sig för andra individer.
så i ett nötskal föredrar de att titta eller känna snarare än att göra. Baserat på detta är deras inlärningspreferenser konkret erfarenhet (CE) och reflekterande observation (RO).
assimilering (AC/RO)
en assimilerande inlärningsstil kan också ses som ’Tänk och titta’ – stilen. När allt kommer omkring är individens inlärningsegenskaper abstrakt konceptualisering (AC) och reflekterande observation (RO).
den assimilerande inlärningsstilen handlar om att ta en kortfattad och logisk inställning till lärande. Elever med denna inlärningspreferens anser ofta att tankar och begrepp är viktigare än människor. De behöver tydliga förklaringar och demonstrationer istället för praktiska inlärningsmöjligheter.
individer med en assimilerande inlärningsstil utmärker sig för att förstå ett brett spektrum av information och organisera den i ett logiskt format. Som ett resultat tenderar elever med denna stil att lockas mer av logiskt Sunda teorier. Och kanske inte överraskande fokuserar de ofta på karriärer inom matematik och naturvetenskap.
deras styrka ligger i att assimilera olika observationer i en kortfattad, logisk teori eller förklaring. Dessa elever tenderar att vara mer intresserade av tankens sundhet och precision snarare än av deras praktiska värde.
denna inlärningsstil betonar resonemang. Elever med denna uppsättning preferenser är bra på att granska data och bedöma erfarenheter som helhet. I inlärningsinterventioner föredrar dessa elever att läsa, föreläsa, utforska analytiska modeller och ha tid att tänka och analysera information.
konvergerande (AC/AE)
Kolb kallade denna inlärningsstil ’konvergerande’, eftersom dessa elever tenderar att konvergera på de svar de vill ha. De har en preferens för abstrakt konceptualisering (AC) och aktivt experiment (ae). Det kallas också ’tänk och gör’ Stil.
individer med en konvergerande inlärningsstil är bra problemlösare och kommer att använda sitt lärande för att hitta lösningar på praktiska problem. De kan sedan tillämpa sina tankar på nya upplevelser.
som sådan tenderar konvergare att föredra tekniska uppgifter och är ofta mindre intresserade av interpersonella aktiviteter. Istället fokuserar de på att experimentera med nya ideer och arbeta med praktiska tillämpningar. De utmärker sig på uppgifter som kräver identifiering av det enskilt bästa svaret. Och visste du att dessa uppgifter är typiska i konventionella tester av intelligens?
deras styrka är att tillämpa teorier och abstrakta begrepp på verkliga problem och praktiska situationer. Convergers tenderar att föredra instruktionstekniker som arbetsböcker eller kalkylblad, datorbaserade uppgifter och interaktiva aktiviteter som kräver problemlösning.
tillmötesgående (CE/AE)
individer med den tillmötesgående inlärningsstilen föredrar ’praktiska’ upplevelser där de kan lita på intuition snarare än logik. Denna känsla och gör-Stil indikerar en preferens mot konkret upplevelse (CE) och reflekterande observation (RO).
dessa elever föredrar att ta ett praktiskt och erfarenhetsmässigt tillvägagångssätt där de kan upptäcka svaren för sig själva. Detta inkluderar ibland försök och fel, snarare än att engagera sig i logisk analys.
deras största styrka ligger i att göra saker och få saker att hända. Med andra ord, de tar initiativ, sätta upp mål och aktivt arbeta för att uppnå dem, även om det innebär att förlita sig på deras ’gut’ instinkt snarare än analys. Elever med en tillmötesgående inlärningsstil är inte rädda för utmaningar, eftersom de söker nya upplevelser och möjligheter.
på samma sätt kan de ofta ändra sin väg baserat på omständigheterna och har i allmänhet goda människor. Baserat på dessa egenskaper tenderar boende att prestera bra inom områden som företag, försäljning och marknadsföring.
boende föredrar instruktionstekniker som gör det möjligt för dem att aktivt engagera sig i en uppgift och främja oberoende upptäckt och tänkande.
kritik av Kolbs erfarenhetslärande teori
medan Kolbs erfarenhetslärande teori fortfarande är en populär modell har den kritiserats allmänt.
till exempel har det ställts inför påståenden att teorin är för enkel. Medan Kolb presenterade tydligt definierade stadier, lärande är sällan någonsin så ’snyggt och prydligt’ i verkliga livet. Istället för att varje steg matas in i nästa steg kan eleverna ibland behöva återgå till tidigare steg.
dessutom har Kolbs modell mött kritik eftersom den ignorerar några viktiga aspekter av lärandet. Det tar till exempel inte hänsyn till de olika sociala och kulturella sammanhang där lärande kan ske och dess konsekvenser.
dessutom kan inlärningsstilar inte vara stabila över tiden. Kolbs teori tar inte hänsyn till detta. Kolb har dock svarat på denna kritik i sin senare forskning, som nu innehåller externa validitetsbevis.
slutligen hävdar vissa kritiker att Kolbs modell har mycket lite empiriskt stöd. Till exempel har inlärningsstilar blivit ett något kontroversiellt ämne i L&d-landskapet.
baserat på forskning verkar vår självdefinierade inlärningsstil inte ha någon verklig inverkan på våra utbildningsresultat. På samma sätt är det osannolikt att eleverna har en enda inlärningsstil. Vi har också undersökt problemet med inlärningsstilar.
trots detta finns det en anledning till teorins Popularitet. Teorin kan tillämpas på olika sammanhang framgångsrikt. Låt oss undersöka tre vanliga användningsfall.
tillämpningar av Kolb: s erfarenhetslärande teori
både Kolb: s inlärningsstilar och cykel används i olika branscher för att identifiera styrkor, svagheter och preferenser.
klassrum
både Kolb: s inlärningsstilar och cykel används av lärare för att kritiskt utvärdera den inlärningsförsörjning som görs tillgänglig för deras publik. Genom att använda Kolb: s metoder kan de utforma och skapa mer lämpliga och personliga träningsinsatser. Att identifiera dessa individuella stilar hjälper också eleverna att lära sig mer effektivt.
som sådan bör l&d-proffs och lärare se till att de utformar ett brett utbud av erfarenhetsaktiviteter. De måste sedan utföra dessa aktiviteter på ett sätt som ger varje elev chansen att engagera sig, oavsett deras inlärningsstilar och preferenser.
Upplevelseaktiviteter i klassrummet inkluderar till exempel:
- fältresor
- konstprojekt
- vetenskapliga experiment
- Rollspelsövningar
- reflektion och journalföring
- möjligheter till praktik
- interaktiva klassrumsspel
dessa olika erfarenhetsinlärningsuppgifter hjälper lärare att vägleda eleverna genom hela inlärningscykeln i följd, enligt instruktioner från Kolb. Lärare måste dock inse att eleverna kan befinna sig i olika stadier av cykeln.
till exempel kan en gruppdiskussion bilda en ny konkret upplevelse för en elev och fungera som en möjlighet till reflekterande observation för andra. Det är viktigt att ge frihet och inte begränsa inlärningsupplevelsen till det stadium som lärare uppfattar dem att vara.
att skapa träningsinterventioner som återspeglar alla fyra komponenterna i inlärningscykeln är ett idealiskt tillvägagångssätt. Detta hjälper till att stödja varje elevs inlärningspreferens, vilket ökar sannolikheten för att de kommer att engagera sig i deras innehåll.
på samma sätt utmanar det eleverna att utveckla sina icke-dominerande inlärningslägen. Detta gör det möjligt för dem att närma sig framtida inlärningssituationer med större flexibilitet och självförtroende.
2. Coaching och mentorskap
Kolbs teori är också användbar för att skapa effektiva coachnings-och mentorsessioner och integrera nya ideer i inlärningsupplevelser. Att bestämma din publiks föredragna inlärningsstil hjälper dig trots allt att skräddarsy din inlärningsupplevelse mer effektivt.
medan du vill se till att varje steg i cykeln är avmarkerad, kanske du också vill spendera mer tid i steg som stämmer överens med deras utsedda inlärningsstil. De inneboende preferenser kopplade till varje inlärningsstil bör bidra till att informera dina designval.
till exempel, om du har att göra med en Boende, bör du ge gott om möjligheter till praktiska experiment. Som sådan kan egenskaperna hos varje inlärningsstil sedan användas för att anpassa alla inlärningsinterventioner för att säkerställa att de kan slutföra de fyra stadierna i Kolb: s inlärningscykel.
Business
medan Kolb: s erfarenhetslärande teori syftade till att hjälpa lärare och l&d-proffs att skapa effektivare träningsinterventioner, har det visat sig vara effektivt även inom andra områden. Faktum är att skapa effektivt innehåll, såsom marknadsföringssäkerhet eller försäljningsplatser, blir mycket lättare efter att ha identifierat potentiella kunders inlärningsstilar.
men precis som i ett utbildningssammanhang bör försäljnings-och marknadsföringsrepresentanter ta hand om att använda olika typer av demonstrationer, förklaringar och presentationer för att tillgodose alla stilar. Detta hjälper till att möta allas behov och ger gott om möjligheter att uppleva, tänka, reflektera och (förhoppningsvis) agera.
erfarenhets eLearning
med modern inlärningsteknik har det aldrig varit enklare att skapa erfarenhetsinlärningsinterventioner. Du kan till exempel skapa anpassade inlärningsvägar som innehåller olika typer av innehåll och element för individer med olika inlärningsstilar.
att lägga till spelifieringselement som erfarenhetspoäng (XP), märken, nivåer och Leaderboards är å andra sidan ett effektivt sätt att tillgodose elever vars styrkor ligger i konkreta upplevelser.
de föredrar också rollspel och gruppaktiviteter. Att lägga till sociala inlärningsfunktioner som klubbar och sociala flöden hjälper till att ge en plattform för den här typen av samarbetsdiskussioner och projekt.
det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte passar alla. Studenter som föredrar abstrakt konceptualisering lär sig till exempel bättre genom att läsa, lyssna på välorganiserade förklaringar och studera ensam.
lyckligtvis, learning management systems (LMS), som vår egen tillväxt Engineering LMS, tillgodose individualistiska elever också. De kan utforska innehåll i sin egen takt, läsa material och lyssna på podcaster eller visa förinspelade virtuella klassrumssessioner.
sista ord
där har du det! Kolbs erfarenhetslärande teori och dess två delar. Att tillämpa Kolbs inlärningsteori har fördelar för studenter, lärare och arbetsgivare. Det belyser trots allt värdet av våra erfarenheter, bryter ner de olika stadierna av lärande och introducerar olika inlärningsstilar och deras egenskaper.
om du vill lära dig mer om erfarenhetsinlärning, eller se våra inlärningsteknologilösningar i aktion, kontakta oss idag! Tillsammans kan vi tillgodose alla olika inlärningsstilar genom innovativa erfarenhetsaktiviteter och funktioner.